Salvor

Det är så mycket som behöver läka. Operationsärr, misshandlade slemhinnor, egenåsamkade skär- och sticksår och efter den senaste prövningen inte minst mentala skrubbsår. Så det är synnerligen skönt att min värld är full av salvor. För det är vad ni är, alla ni omtänksamma, som skickar uppmuntran och energi. Och dessutom har jag ju mina våtvarma omslag i form av handarbete.

Min regnbågshalsduk blev färdig innan jag kroknade efter förra behandlingen. Den ser ut så här:


När jag väl börjat röra på mig igen, och lyckats ta mig ner i gillestugan, bara satt jag där. Håglöst stirrande på garner, stickor och tyger. Men så började de komma tillbaka, krafterna. Den första dagen av n å g o t som l i k n a d e ork inskränkte sig insatsen till att v i k a det linne som sen skulle broderas. För att få fram mittpunkten på varje liten "lapp". Sen fick jag vila. Men nästa dag började jag brodera, ett stygn i taget, och nu finns det lite fler julkortsbroderier till Svedala-Börringe-Kärrstorp:



Och igår kväll stormade den Bästa Smörjelsen in. Lilljäntan och kompisen M. Med sig hade de sushi (jag hade önskat) och en fläkt från världen. Jag blev riktigt uppiggad av de två, ständigt talande, snabbt tänkande unga kvinnorna. M, som ståuppar ibland, drog, för att hedra kommunen hon nu gästade sa hon, lite johanglansgoldies. Och här satt jag och log. Helsmord.