När det stod klart för mig att här skulle det bli fråga om operation, strålning, troligen medicinering och möjligen mer än så, började jag fundera över vad jag skulle sätta i händerna. Jag fortsatte på mitt, mammas och Lauras vantprojekt och jag broderade ett antal små kort till Röda Korset. Jag virkade och stickade också några mössor för min kommande tid som skallig. Men här behövdes mer av utmaning, större projekt, något som skulle räcka länge. Ur en fin överraskningslåda från arbetskamraterna lyftes bl a en bok med Kaffe Fasset-mönster och i den hittade jag den grafiska design som jag på en gång visste skulle bli en tröja. På blått linne har jag börjat brodera. En del av ärmen syns nedan. Och DET kommer att ta tid. Jag kanske har gjort en tiondel av jobbet...
Sen fortsätter jag med min kaosstickade tröja till Our girl friday, Evi. Henne träffade vi i Grekland och hon intog direkt en plats i mitt hjärta. När jag frågade om hennes älsklingsfärg sa hon: Röd!
Och när jag ändå höll på att samla ihop sådant jag vill (och nu har tid för att) färdigställa så tog jag fram Jackan Om Mitt Liv. Det är säkert 20 år sedan jag började brodera på den - och jag tror inget har blivit sytt på den de senaste 15. Vänster framdel handlar i a f om min barndom.
Där finns pappa....
...och mamma...
Baksidan ägnas åt mina resor. Det är lite svårt att se Maggan, men hon ligger där, högst upp - i sovsäck och med fyra täcken. Vi är i Lhasa (se Potalapalatset och tibetanen). Men här finns också kinesiska muren, Taroko Gorge och Sukothai:
Det lär bli lite sytt på Livsjackan nu. På höger framdel ska det bli barn. Lilljäntan och Storsonen. Och kanske barnbarn. På den andra ärmen lär en del män passera revy - tills jag äntligen kommer hem och kan sömma, så fint jag bara kan, Mâcken och Florence.
Sen fortsätter jag med min kaosstickade tröja till Our girl friday, Evi. Henne träffade vi i Grekland och hon intog direkt en plats i mitt hjärta. När jag frågade om hennes älsklingsfärg sa hon: Röd!
Och när jag ändå höll på att samla ihop sådant jag vill (och nu har tid för att) färdigställa så tog jag fram Jackan Om Mitt Liv. Det är säkert 20 år sedan jag började brodera på den - och jag tror inget har blivit sytt på den de senaste 15. Vänster framdel handlar i a f om min barndom.
Där finns pappa....
...och mamma...
Baksidan ägnas åt mina resor. Det är lite svårt att se Maggan, men hon ligger där, högst upp - i sovsäck och med fyra täcken. Vi är i Lhasa (se Potalapalatset och tibetanen). Men här finns också kinesiska muren, Taroko Gorge och Sukothai:
Det lär bli lite sytt på Livsjackan nu. På höger framdel ska det bli barn. Lilljäntan och Storsonen. Och kanske barnbarn. På den andra ärmen lär en del män passera revy - tills jag äntligen kommer hem och kan sömma, så fint jag bara kan, Mâcken och Florence.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar