En god idé...

...som förutsätter en god leverantör.

Av en av sjuksköterskorna på onkologen fick jag tips om hur man hanterar illamåendet: Ät ofta. Små portioner. Eftersom jag inte är bra på matlagning ens när jag är pigg som en mört, bad jag min mamma att hjälpa mig med mathållningen genom att i förväg förse mig med små, djupfrysta portioner. Av alla goda saker hon gjorde till mig - lagret börjar vara på upphällningen - var den lilla ost- och sparrispajen det absolut godaste. En liten läckerbit som får det att vattnas i munnen och tåras i ögonen. Jag har unnat mig en på förmiddagen de sämsta dagarna. Jag bad mamma om receptet och hon tror att hon fått det från Coop:

SMÅPAJER MED OST, SPARRIS OCH ROSÉPEPPAR
12 stycken
Ugn 200 grader

Ingredienser
Pajdeg:
5 dl dinkelsikt
160 g smör, rumsvarmt
2 msk vatten
1 tsk salt

Fyllning:
250 g grön sparris
salt
3 ägg
3 dl gräddfil
½ tsk salt
1 krm svartpeppar
175 g västerbottensost, riven
1 msk rosépeppar

Ev till servering:
3 dl gräddfil
½ knippe gräslök, hackad


Mammas pajer innehåller inte Västerbottenost, eftersom hon inte gillar det, utan någon annan,
svartpeppar från Thailand och rosépeppar från Rio.
Så här gör man:

Blanda ingredienserna till pajen, låt smöret vara kallt om du mixar degen i en matberedare.
Tumma ut degen i portionsformar eller stora muffinsformar. Förgrädda 7-10 min.

Skala ev sparrisens grövre, understa del. Koka i lättsaltat vatten tills de är mjuka, 5-10 min, prova med en provsticka i den tjocka delen. Skär sparrisen i småbitar, men spara topparna som får sticka upp ur formen. Fördela sparrishacket i portionsformarna. Vispa samman ägg, gräddfil, salt, svartpeppar och ost. Fördela i formarna. En sparristopp i varje form. Grädda mitt i ugnen. Strö över rosépeppar efter 10 min och grädda ytterligare 5 min tills äggstanningen stannat.



Testa kära bloggläsare! Jag tror den måste vara minst dubbelt så god för icke-cellgiftsbehandlade.